I Europas största datanät släpps bara forskare in. Efter fyra års planering och två miljarder investerade EU-kronor står projektet Géant klart sedan den första december.

Nya arbetssätt, till exempel att fjärrstyra observatorier över nätet, kräver hög tillförlitlighet. Forskarna behöver därför ett eget nät, eftersom e-handel och privatsurfning har gjort internet svårt att använda för forskningsändamål.

Géant är ett slags parallellt internet som bara kan användas av universitet, högskolor och forskningsinstitut. Det knyter ihop Sveriges Sunet och alla de andra nationella forskningsnäten i Europa. Stommen i nätet klarar upp till 10 gigabit per sekund, en kapacitet som det kommersiella internet bara kan drömma om. Det är 16 gånger mer än forskningsnäten tidigare haft tillgång till. Géant kopplar ihop 26 nationella forskningsnät i 31 länder, totalt tre tusen vetenskapliga institutioner och tre miljoner användare. Indirekt gör det Géant till en av de största internetleverantörerna i Europa.

I USA finns redan ett parallellt internet för forskning, Internet2, sedan några år tillbaka. Det är en sjuttiofem procent lägre kapacitet än i Géant. Mellan Europa och USA pågår ett tystlåtet prestigekrig kring forskning och nätkapacitet, en sandlådekamp där Europa nu tagit ledningen för en tid framåt.

Naturvetenskaplig forskning styrs allt mer av tillgången på datorkraft. I framtiden kommer Géant att bli livsviktigt för att europeisk forskning ska kunna hålla jämna steg med amerikansk.

- Vi har varit USAs fattiga kusiner, men för första gången har vi nu byggt ett större och snabbare nät än amerikanerna. Det kommer att öppna nya möjligheter för den europeiska forskningen, menar Dai Davies, vd för Dante, den brittiska organisation som byggt upp Géant.

På lite sikt kommer sådan rivalitet att förlora sin betydelse. Det finns redan snabba anslutningar mellan näten, och i framtiden kommer troligen forskningsnät i Europa, Asien och USA att förenas i ett enda globalt forskningsnät, en skyddad kopia av internet.

Bara en bråkdel av kapaciteten i Géant används idag, men nya arbetsmetoder som kräver mer är på väg. Om fem år står den nya partikelacceleratorn LHC, large hadron collider, färdig vid Cern-institutet i Schweiz. Den kommer att pressa partiklar att kollidera vid högre energinivåer än någonsin tidigare. Den kommer också att ge svårhanterliga mängder rådata: mer än en petabyte, 1015 byte, eller tusen terabyte varje år. Ingen superdator i världen klarar att analysera allt detta på egen hand. Därför arbetar forskare nu med att bygga distribuerade system för beräkningar. Idén är ganska enkel, men kräver ett tillförlitligt nät som Géant för att fungera. I stället för att låta en enorm dator för flera miljarder lösa hela problemet delas datamängden upp i små portioner som vanliga persondatorer klarar av. Universiteten har tusentals små datorer som står oanvända större delen av dygnet. Om de kan användas till beräkningar, till exempel nattetid, överträffar de tillsammans vilken superdator som helst. Tekniken är än så länge bara på experimentnivå, men utvecklingen väntas ta fart när nu Géant är på plats. Bland annat leder Vetenskapsrådet diskussioner som ska mynna ut i ett nordiskt system för distribuerade beräkningar, Nordic datagrid center.

Även andra forskningsområden kommer att använda distribuerade system för stora beräkningar. Meteorologi, kemi och biomedicin blir allt mer beroende av datorkraft för att driva forskningen framåt.

De tre stora operatörerna i Géant är svenska Telia International Carrier, engelska Colt och T-System som ägs av Deutsche Telekom. Telia hyr ut plats på fiberkablar mellan Stockholm till London, Frankfurt och baltstaterna.

Olof Joos på Telia International Carrier skötte upphandlingen, och är stolt över resultatet. Han tycker att det varit onödigt tyst kring projektet.

- Jag anser att detta ännu är för dåligt marknadsfört som verktyg för forskningen. De nationella forskningsnäten har mer möjligheter i Géant än de känner till.

Dai Davies på Dante menar att det är upp till de nationella näten, som till exempel Sunet, att upplysa sina användare om de nya möjligheterna. Han tror också att medvetenheten kommer att öka snabbt.

- Vi har bland annat varit i kontakt med radioastronomer som idag skickar sina data med posten, på magnetband. Att skicka direkt över nätet är billigare för dem. Dessutom kommer många vardagliga tillämpningar att öka, till exempel videokonferenser, säger Dai Davies.